Vanliga frågor och svar om Stopp! Min kropp!

Stopp! Min kropp! är en del av Rädda Barnens arbete för att motverka våld och övergrepp mot barn. Syftet är att göra samtal om kroppen, gränser och övergrepp enklare att prata om för att underlätta för barn att be om hjälp vid behov. Här har vi samlat de vanligaste frågorna som vi får om Stopp! Min kropp!

Vanligaste frågorna om Stopp! Min kropp!

Stopp! Min kropp! är ett verktyg för barn och vuxna att prata om kroppen, gränser, samtycke och sexuella övergrepp, både i verkliga livet och på nätet.

Vi vill göra ämnet mer pratbart för barn och vuxna. Att barn ska förstå vad vuxna och andra barn får och inte får göra med deras kroppar, att det aldrig är barnets fel om något händer samt att de ska veta att de alltid kan prata med en vuxen vid behov.

Vi har material för förskolan, lågstadiet och Stopp! Min kropp! för idrott/föreningsliv riktar sig till barn 7-12 år.

Allt material finns på svenska. Stopp! Min Kropp! -vägledning finns på engelska. Kroppsreglerna finns på svenska, arabiska, persiska, kurdiska, somaliska och engelska.

Nej. Det ansvaret kan aldrig ligga på ett barn utan är alltid vuxnas ansvar, men genom att göra ämnet pratbart kan vuxenvärlden lättare veta vad barn upplever och behöver för stöd. På det sättet hoppas Rädda Barnen att vi tidigare kan hjälpa barn som riskerar att bli utsatta på olika sätt men också medvetandegöra för barn vad de får och inte får göra mot varandra.

I våra vägledningar finns flera tips för dig hur du kan prata om detta med barn du möter. Det finns också filmer att titta på där vi pratar om hur man kan jobba med materialet i förskolan, skola, idrott/föreningsliv samt på nätet.

Börja med att läsa vägledningen Stopp! Min Kropp! Och ta del av våra inspelningar kring materialet. Stopp! Min Kropp! Handlar snarare om ett förhållningssätt än en metod, där det handlar om att vi som vuxna behöver göra ämnen såsom kroppen, lust, pirr, sex och sexuella övergrepp pratbara.

På vår hemsida: https://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/en-trygg-och-inkluderande- fritid/foreningsliv/trygg-verksamhet/ finns material att ladda ner till stöd för föreningar.

Ja. Vi vet att barn efterfrågar vuxna som pratar om dessa ämnen och fritiden är en viktig del av barns vardag. Ibland kan det vara enklare för barn att berätta för en annan närstående vuxen än just en förälder. Inom många idrotter och andra fritidsaktiviteter uppkommer ofta situationer där det finns en stor fördel att diskutera frågor som rör kroppsregler, kroppen, integritet och samtycke. Exempelvis när en ledare behöver visa ett visst danssteg, vid brottning, eller vid omklädningsrummet.

Alla vuxna som misstänker att ett barn far illa bör anmäla det till socialtjänsten. För vuxna som jobbar med barn, exempelvis inom skolan och förskolan, är detta en skyldighet. När det gäller ledare inom idrott och föreningsliv rekommenderar vi att samma gäller, dvs att man SKA anmäla vid oro för ett barn. Vid en anmälan till socialtjänsten behöver man inte veta exakt vad som hänt, eller vara säker - det räcker att du är orolig, och att du anmäler utifrån din oro.

Socialtjänsten gör alltid både en bedömning om barnet är i akut behov av skydd, men även en bedömning om de ska inleda vidare utredning eller ej. För vägledning och stöd till föreningar om oro för ett barn, läs mer och använd gärna vår mall på hemsidan: https://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/en-trygg-och-inkluderande- fritid/foreningsliv/trygg-verksamhet/

inte ännu. Tema filmerna finns nu med teckenspråkstolkning

Nej